Bevarandearbete i tre spår.

På FN-mötet COP15 i Montreal i december 2022 enades världens länder om ett globalt mål för naturen: att stoppa och vända förlusten av biologisk mångfald till år 2030. Tillsammans värnar moderna organiserade djurparker och akvarier den biologiska mångfalden genom att avla hotade arter, skydda utsatta livsmiljöer och öka människors kunskap om biologisk mångfald. Universeum är en del av det gemensamma arbetet.

Avelsprogram för att skydda hotade arter.

Syftet med att hålla hotade djur är att öka antalet individer genom planerad avel. Djurparker och akvarier håller en så kallad stödpopulation av den hotade arten, vilket skulle rädda arten om den helt försvann i det vilda eller om den vilda populationen skulle behöva ökas på för att undvika total utrotning.

Universeum håller flera arter av däggdjur, fåglar, kräldjur och fiskar som ingår i bevarandeprogram, antingen inom den europeiska djurparksorganisationen eller den amerikanska djurparksföreningen. Här är några av dem:

Månskenshuggorm

Även kallad "gröna draken" är en hotad art. Endast 300-500 individer finns i det vilda.

Tocotukan

Är den största tukanen av de ca 40 olika arterna som finns.

Solrall

Solrall är den enda arten i sina familj Eurypygidae och i sitt släkte Eurypyga.

Braziliansk tangara

Härstammar som namnet antyder från Brasilien, där arten återfinns längst med den östra kusten.

Vassfenad amhaj

Hotad art. Ligger ofta still på botten. Suger i sig byten från hålrum i rev.

Goeldisapa

Hotad art. Ingår i Europeiska djurparksföreningens avelsprogram för hotade arter.

Etiopisk bergshuggorm

Starkt hotad, främst på grund av skogsröjning i Etiopien där den lever i det vilda.

Svarthövdad bushmaster

Ovanlig och giftig. Lokalbefolkningen kallar ormen för ”spöket i Costa Ricas skogar”.

Sengångare

Kan vrida huvudet 270°på så sätt kommer den åt föda utan att flytta kroppen.

Tvåfärgad tamarin

Akut hotad art. Lever i dag i det vilda på endast en plats på jorden: vid staden Manaus i Brasilien.

Fältprojekt för att skydda hotade livsmiljöer.

Allt fler livsmiljöer utsätts för hot av olika slag. När förutsättningarna förändras kan det i värsta fall leda till att habitaten försvinner och då även arterna. Djurparker och akvarier bidrar på flera sätt till fältprojekt, som drivs av andra naturvårdande aktörer. Dels samlas mycket pengar in, genom entréintäkter och donationer. Dels kan djurparker och akvarier tillhandahålla expertkunskap, och ibland även arbetskraft på plats.

Globalt är djurparker den tredje största bidragsgivaren till bevarandearbete i naturen, med över 350 miljoner dollar årligen. Universeum bidrar med ekonomiska medel och/eller kompetens inom flera fältprojekt.

Svarthövdad bushmaster (Lachesis melanocephala)

Inventering av antal individer (man vet idag inte hur många svarthövdade bushmasters det finns) och forskning. Drivs av IUCN Viper Specialist Group, där Universeum har en djurvårdare i dess styrgrupp.

Tvåfärgad tamarin (Saguinus bicolor)

Drivs av EAZA i samarbete med IUCN. Läs mer om Universeums arbete med de tvåfärgade tamarinerna här.

Atlantstör (Acipenser oxyrhinchus)

Universeum bidrar till projektet Störens återkomst, som sommaren 2024 släppte ut 95 atlantstörar i Göta älv. Läs mer om projektet här.

Småfläckig rödhaj (Scyliorhinus canicula)

Universeums marinbiologer deltar med kompetens i utsättningen av småfläckig rödhaj. Projektet drivs av Världsnaturfonden (WWF) och Havets hus.

 

Djurparker blir allt viktigare.

Forskarna bedömer att en stor andel av världens djur- och växtarter riskerar att försvinna inom detta århundrade. De främsta orsakerna är mänsklig påverkan, såsom förlust av livsmiljöer, överutnyttjande av naturresurser, klimatförändringar och spridning av invasiva arter. I detta läge har djurparker fått en allt viktigare roll i det globala arbetet för biologisk mångfald. Ett betydande bidrag är de bevarandeprogram för hotade arter som moderna djurparker deltar i. Genom möten med levande djur och pedagogisk verksamhet ökar djurparker också människors kunskap om djur, natur och hoten mot biologisk mångfald. Dessutom bedrivs forskning, som ger viktig kunskap om djurs beteende, hälsa och biologi, som ofta inte kan samlas in i det vilda och är central för bevarandearbete. Forskning och bevarande går hand i hand.

Kunskap för att värna biologisk mångfald.

Om vi människor ska sluta förstöra och överutnyttja jordens resurser behöver vi kunskap. Kunskap om vad vi gör fel och kunskap om hur vi kan göra istället. Djurparker och akvarier, som Universeum, är en av få platser där vi människor får uppleva djur och växter – också arter som inte finns vilt i Sverige – och lära oss att vara varsamma med planeten vi bor på.

Varje dag, året om sprider Universeum kunskap om biologisk mångfald till alla dem vi möter. Genom tvärvetenskapligt och upplevelsebaserat lärande, där vi kopplar ihop våra lärmiljöer med pedagogiska program, stärker vi barn och vuxnas förståelse för naturvetenskap, teknik, matematik – och biologisk mångfald. Här är några exempel.

En vy över utställningen Vildmarken med besökare i bakgrunden

Levande lärmiljöer.

I våra levande lärmiljöer så som Vildmarken och Regnskogen finns den biologiska mångfalden som ett naturligt inslag och skapar en stark grund för pedagogiska samtal. Miljöerna skapar en förståelse och ökad kunskap om djur, växter och hur människan påverkat naturen. Här kan vi använda konkreta exempel i diskussionen.

Monter i Vislab

Sambio.

Sedan 2023 deltar Universeum i SamBio – ett regionalt samverkansprojekt med forskare och publika aktörer för att sprida kunskap om biologisk mångfald till skolor, lärare och näringsliv. Projektet är ett samarbete mellan forskare på Göteborgs Universitet samt en rad publika aktörer i regionen (museer, akvarium, botaniska trädgårdar, etc).

En orm visas upp i Reptilariet av zoolog Daniel Roth.

GGBC.

Universeum är sedan starten medlem i Göteborgs centrum för globala biodiversitetsstudier. GGBC länkar samman forskare, beslutsfattare och allmänhet i frågor kring biologisk mångfald och strävar efter att utöka och vidareutveckla forskningen om biodiversitet.

Senaste nytt från Sveriges nationella vetenskapscenter.