Rymdveckor

Välkommen till en hel månad full av rymd! Från den 1 februari till och med 1 mars kör vi rymdveckor på Universeum där du verkligen får tillfälle att grotta ner dig i rymden. Varje dag händer det något nytt där du kan lyssna, prova på och upptäcka.

 

Hela programmet är maxat med raketer och planeter. Gå på en rymdshow med bubblor och magi, få en nybörjarguide rill rymdraketer i VR, upptäck hur det är att vara granne med stjärna, skapa ditt eget marsinstrument, lyssna till hur man lyckades att fotografera ett svart hål, lär dig vad radioblixtar är och mycket mer. Här finns massor med aktiviteter för både unga och äldre för både tillsammanstid och ensamtid. Klicka in dig på programmet så hittar du enkelt vad som händer varje dag. 

 
 
 
Programpunkter 1 feb – 1 mars
  • Sverige i rymden

     

    Anna Rathsman är generaldirektör för Rymdstyrelsen, Sveriges rymdmyndighet. Anna kommer berätta om varför rymden är viktig för oss på jorden, hur Sverige bidrar till ett internationellt fredligt rymdsamarbete och hur information från rymden kan hjälpa oss uppfylla FN:s hållbarhetsmål som finns definierade inom Agenda 2030.

     

    1 februari

    Klockan: 12.00

  • Rymdskrot

     

    Människan lämnar spår efter sig överallt, till och med i rymden. Mängden rymdskrot i omloppsbana kring jorden ökar ständigt då vi nu har en vardaglig rymdverksamhet. Nu har problemet vuxit till den grad att rymdskrot utgör det enskilt största hotet mot vår rymdmiljö och alla de rymdsystem vårt samhälle är beroende av idag, till exempel för klimatövervakning, navigering och kommunikation. Vi diskuterar hur vår rymdmiljö egentligen ser ut i dagsläget. Hur den har blivit som som den är? Och vad krävs för en hållbar utveckling i framtiden?

     

    Interaktiv föreläsning med Torbjörn Sundberg, forskare på Totalförsvarets forskningsinstitut.  

     

    1 februari

    Klockan: 13.00 och 15.00

  • Copernicus – Europas jordobservations- program tar pulsen på vår planet

     

    För att nå en hållbar utveckling måste rätt information om jordens miljötillstånd samlas in. Detta är något som satellitbilder och satellitbaserad data kan göra åt oss. Kom och lär dig mer om det euroepiska samarbetsprogrammet Copernicus – världens mest omfattade jordobservationsprogram och dess potential att följa upp och utvärdera FN:s globala hållbarhetsmål.

     

    Interaktiv föreläsning med Göran Boberg, Rymdstyrelsen.

     

    2 februari

    Klockan: 13.00 och 15.00

  • Hur ska vi överleva i rymden?

     

    Kom och lyssna till en spännande föreläsning om hur livet bildades på jorden. Vilka chanser vi har att överleva i universum? Vilken betydelsen har en ekologisk förståelse och strategi för en hållbar överlevnad? Genom att titta på hur olika rymdmissioner och biologiska experiment på rymdsimuleringslab (både på jorden och på ISS) försöker vi svara på frågorna. Natuschka Lee, astrobiolog vid Umeå universitet.

     

    Interaktiv föreläsning med Natuschka Lee, forskare i mikrobiologisk geoekologi och astrobiologi vid Umeå universitet.

     

    8, 9, 22, 23 februari

    Klockan: 12.00 och 14.00

  • Rymdshow med bubblor och magi

     

    Hur stora är egentligen olika saker i rymden? Med hjälp av stora spåbubblor, jonglering och magi förklarar Rasmus Wurm från Institutet för Förståsigpåare i sann cirkusanda, hur en liten del av universum ser ut. Välkommen till en underhållande rymdshow!

     

    8, 9, 13, 14, 15, 16 februari

    Klockan: 13.00 och 15.00

  • Vintergatan och avlägsna galaxer

     

    Tänk att det bara är cirka hundra år sedan vi insåg att vår hemgalax Vintergatan bara är en av miljarder andra galaxer och att vi tack vare den upptäckten kunnat förstå universums struktur. Nu ska ni få veta vad galaxer är och hur de används inom kosmologi.

     

    Interaktiv föreläsning med Kirsten Kraiberg Knudsen, Chalmers, som forskar på galaxbildning och dess evolution.

     

    10 februari

    Klockan: 12.00 och 14.00

  • Kan rymden hjälpa lantbruket?

     

    Att rymden skulle hjälpa lantbruket kanske känns lite konstigt men faktum är att rymden förbättrar spannmålens näringshalt och minskar kväveutsläpp. Satelliter styr gödslingen och moderna gödselspridare är utrustade med GPS-enheter. Lär dig mer om hur rymden hjälper lantbruket.

     

    Interaktiv föreläsning med VGR, SLU och Agroväst.

     

    10, 11, 12, 13, 14, 15, 16 februari

    Klockan: 12.00, 13.00 och 14.00

  • Testa på jordbruk från rymden med VR

     

    Med VR-glasögonen på står du på ett fält. Framför dig ser du en satellitbild på hur grödan växer på fältet. Nu ska du mäta värden och få fram hur mycket kväve som behövs för en bra gödsling. När du skickat in dina värden är det dags för gödsling.

     

    VR-upplevelse med VGR, SLU och Agroväst.

     

    10, 11, 12, 13, 14, 15, 16 februari

    Klockan: 12.00 – 15.00

  • Finns det liv på Mars?

     

    Sandra Siljeström, astrobiolog på RISE, berättar hur det går till när man letar efter liv på Mars.

     

    12 februari

    Klockan: 12.00 och 14.00

  • Communication in space

     

    Using light as a communication medium can take us far, far away with low power consumption and high data rates. In a presentation, Ravikiran Kakarla from Chalmers, explains how light as a communication medium can help us understanding the universe better.

     

    13 februari

    Klockan: 13.00

  • VR upplevelse kring rymd och flygfart med GKN Aerospace

    På 90.000 meters höjd tar GKN Aerospace i Trollhättan med dig på en magkittlande VR-upplevelse inom rymd och flygfart. Häng på!

     

    13 och 14 februari

    Klockan: 12.00 – 15.00

  • Att fotografera det osynliga

     

    Nätverket Event Horizon Telescope (EHT), ett samarbete mellan 200 forskare världen över kunde i april 2019 för första gången presentera en bild tagen av ett svart hål. Det svarta hålet ligger i mitten av Messier 87, 55 miljoner ljusår ifrån oss och nu ska du få höra vad som gjorde det möjligt att ta bilden.

     

    Interaktiv föreläsning med Michael Lindqvist som är astronom och arbetar vid Onsala rymdobservatorium.

     

    14 februari

    Klockan: 12.00

  • Radioblixtar från rymden

     

    Radioblixar är intensiva, korta radiopulser från rymden och ett riktigt intressant fenomen. Vi vet nämligen inte vad som orsakar dessa. Lyssna på de senaste rönen och lär dig hur radioblixtarna går att använda för att utforska universums struktur.

     

    Interaktiv föreläsning med Michael Lindqvist som är astronom och arbetar vid Onsala rymdobservatorium.

     

    14 februari

    Klockan: 13.00

  • Nybörjarens guide till rymdraketer

     

    GKN Aerospace i Trollhättan har konstruerat och tillverkat komponenter till Europas rymdraket Ariane i 40 år. GKN berättar varför man har raketer, vad GKN gör på Ariane och hur Ariane och det europeiska rymdsamarbetet kommer till nytta för oss människor i vardagen. Annette Gimsenius, GKN.

     

    14 februari

    Klockan: 14.00 och 15.00

  • Vi bor granne med en stjärna! – Vad innebär det?

     

    Hur fungerar solen och hur påverkas vi av att bo granne med en stjärna? Moa Skan, doktorand i astrofysik på Stockholms universitet, lär dig om kosmisk strålning och solexplosioner.

     

    15 februari och 1 mars klockan 12.00, 29 februari klockan 13.00

     

  • Hur bildades solsystemet?

     

    För 4.6 miljarder år sedan föddes vårt solsystem. Du kan inte ana vad som hände sen! Kom och lär dig om hur en stjärna föds och skapa ditt egna solsystem.

     

    Interaktiv föreläsning med Moa Skan, doktorand i astrofysik på Stockholms universitet.

     

    15 februari och 1 mars klockan 14.00, 29 februari  klockan 15.00

     

  • Äta insekter på rymdresan?

     

    Nu ska du få följa med på en interaktiv resa som handlar om rymden och vad vi kommer att äta i framtiden. Spana in insekter på nära håll och se hur människomat gjord på insekter ser ut.

     

    Interaktiv föreläsning med Åsa Berggren, professor i ekologi vid Sveriges Lantbruksuniversitet. Hon forskar på insekter och deras ekologi.

     

    15 och 16 februari

    Klockan: 13.00 och 15.00

  • Den stora planetjakten

     

    För 25 år sedan upptäcktes den första planeten runt en annan stjärna än solen – en exoplanet som 2019 belönades med nobelpriset i fysik. Sedan dess har vi upptäckt fler än 4000 exoplaneter och vår uppfattning om universum har förändrats för alltid. Hur upptäcker vi dessa exoplaneter och kan det finns liv på några av dem? Häng med och lär dig mer om exoplaneter!

     

    Interaktiv föreläsning med Marie Rådbo, astronom och populärvetenskaplig författare. Rådbo är heders- doktor vid Chalmers och Linköpings universitet och har även hedrats med ett flertal utmärkelser, bl a Årets folkbildare.

     

    16 februari

    Klockan: 12.00 och 14.00

  • Skapa ditt eget marsinstrument

     

    HABIT är namnet på det första svenska instrument som ska placeras på Mars yta. I denna workshop lär vi oss hur rymdforskarna och ingenjörerna bygger instrument som HABIT och följer samma steg. Vad vill vi veta om Mars, vad är mest intressant att undersöka och vilken är den bästa tekniken att göra detta? Vi kommer att skapa ett riktigt vetenskapligt team och en prototyp för vårt rymduppdrag.

     

    Workshop för barn med José Antonio Gordillo Martorell, Luleå tekniska universitet.

     

    17, 18, 19, 20 februari

    Klockan: 12.00, 13.00, 14.00 och 15.00

  • Kan AI ersätta astronauter i rymden?

     

    Aldrig förr har man skickat ut så avancerade datorer i rymden som nu. Och utvecklingen av avancerade robotar går i raketfart. Göteborg stå i centrum för både svensk forskning kring artificiell intelligens (AI) och för utveckling av avancerade datorer för rymdbruk. Vad händer när man slår ihop dessa två områden? Kan detta leda till att man inte behöver astronauter i framtiden? 

     

    Interaktiv föreläsning med Sandi Habinc, VD för Cobham Gaisler.

     

    19 februari

    Klockan: 12.00

  • What is Dark Matter?

     

    What is the Universe made of? And how did it form? While these questions have fascinated humankind for millennia, as of yet, they remain largely unanswered. In the leading paradigm of modern cosmology, about 80% of our Universe’s matter content consists of matter that we cannot see with current technologies and whose nature remains a mystery. Scientists call this invisible and unidentified matter in our Universe Dark Matter. Riccardo Catena, associate professor at the Department of Physics, Chalmers University of Technology, will review the main observational properties of Dark Matter and explain how laboratory experiments can shed some light on its nature in the coming years.

     

    20 februari

    Klockan: 13.00

  • Vad är satelliter, vad kan de göra och vem är Mats?

     

    Ronnie Lindberg är civilingenjör i rymdteknik och på Rymdstyrelsen är han bland annat ansvarig för Sveriges nationella satellitprogram där den första satelliten ska sändas upp i år. Kom och lär dig mer om satelliter, vad de kan göra och om Mats. Vem det nu är…

     

    20 februari

    Klockan: 12.00 och 14.00

  • Att bygga saker som fungerar i rymden

     

    Hur tar man sig ut till rymden, varför tar man sig till rymden överhuvudtaget, hur flyttar man föremål i rymden och vad finns i en satellit? Under 15 minuter kommer du prova på att flytta saker i rymden och få testa hur häftigt det är att konstruera saker som ska skjutas upp till rymden.

     

    Interaktiv föreläsning med Ola Isaksson, Massimo Panarotto och Olivia Borgue, forskare vid Chalmers Tekniska högskola. Deras forskning handlar om hur man kan utveckla bättre rymdprodukter om skapar nytta för användare och samhälle.

     

    21 februari

    Klockan: 12.00 och 14.00

  • Gravitationsvågor från svarta hål

     

    Hundra år efter att Einstein förutspådde att det kunde bildas vågor i tid och rum lyckades forskare mäta dessa, vilket belönades med Nobelpriset i fysik 2017. Ulf Gran, biträdande professor i fysik på Chalmers, kommer att ge en enkel introduktion till gravitation, svarta hål och hur man lyckades mäta gravitationsvågorna.

     

    21 februari

    Klockan: 13.00

  • Vad kan vi använda rymden till?

     

    Vilka experiment passar bra att utföra i rymden och vad har vi satelliter till? Olle Janson från SSC berättar mer om tyngdlöshet, raketer och omloppsbanor.

     

    22 februari

    Klockan: 13.00 och 15.00

  • Att observera snöflingor från rymden

     

    Ispartiklar i form utav snö eller moln har en stor inverkan på klimatet och vädret. Med hjälp av satellitmätningar kan man få en mer global förståelse för hur is är fördelat i atmosfären, till fördel för till exempel väderprognoser. Robin Ekelund, doktorand på Chalmers, ger oss en överblick över hur satellitmätningar utförs, med fokus på det kommande instrumentet Ice Cloud Imager (ICI) som kommer vara monterat på den kommande Europeiska vädersatelliten MetOp-SG B.

     

    29 februari

    Klockan: 12.00

  • Tillbaka till månen

     

    ESA-teknik är på den kritiska vägen för NASAs resa till månen. Detta möjliggör i slutändan att föra en europé till ytan senast 2028. En hållbar utforskning av månen öppnar upp många möjligheter för unga européer att delta, vare sig de utnyttjar kommersiella möjligheter eller bedriver vetenskaplig forskning eller teknisk utveckling. Det kommer i slutändan att hjälpa kommande generationer att förbereda venturing bortom Moon till Mars. Rosita Suensson från ESA berättar mer. 

     

    1 mars

    Klockan: 15.00