Utrotningshotade månskenshuggormen har lagt ägg
Med endast ett hundratals individer i det vilda är månskenshuggormen i det närmaste utrotad. Nu har tolv ägg lagts på Universeum, vilket förhoppningsvis bidrar till att utöka populationen.
Bevarandearbete över världen
Månskenshuggormen, även känd som mangshanhuggormen, är en giftig orm som naturligt förekommer i bergen i Hunan-provinsen i Kina. Man tror att det endast finns ett hundratal individer kvar, vilket gör att arten är listad som hotad (endangered) på den globala rödlistan. På Universeum finns just nu sex månskenshuggormar och tolv ägg. Äggen är ett välkommet tillskott och kommer med höga förväntningar för bevarandeprogrammet som de ingår i.
Bevarandearbetet för månskenshuggormen sträcker sig långt bortom dess naturliga livsmiljö. Djurparker runt om i världen deltar i olika avelsprogram för att säkerställa överlevnaden för denna på många sätt anmärkningsvärda art. I Europa koordineras arbetet genom European Association of Zoos and Aquarias (EAZA). Samarbete sker också med amerikanska djurparker. För hotade arter med få individer, där arten nästan är helt borta i det vilda, kan djurparker spela en helt avgörande roll för att upprätthålla livskraftiga populationer med en god genetik.


I väntan på kläckning
När det gäller reproduktion finns det betydande skillnader mellan fågelägg och reptilägg. Fågelägg har vanligtvis hårt skal och är ovala för att klara av den ruvande fågelns vikt. Ägget vänds av också fågeln som en naturlig del av ruvningen. Reptilägg å andra sidan har ett läderartat och flexibelt skal som tillåter enklare gasutbyte mellan den omgivande miljön och embryot. Ägget måste ligga stilla under utvecklingstiden, fram tills ägget kläcks.
Inkubationstiden, det vill säga den tid det tar för äggen att kläckas, varierar beroende på de temperatur- och fuktighetsförhållanden som tillhandahålls. Med rätt förhållanden tar det i genomsnitt cirka 53–57 dagar.

Genomlysning av ägg
Att avgöra om ett ägg är befruktat kräver noggrann observation. En vanlig metod kallas för "candling", eller “genomlysning” på svenska, där en stark ljuskälla hålls mot baksidan av ägget. Om ägget är befruktat kan man då se ett nätverk av blodkärl och själva embryot inuti. Obefruktade ägg kommer att se klara ut eller ha ett grumligt och enfärgat utseende.