Kemilabbet
Kemi finns överallt, hela tiden. Vi är gjorda av kemiska föreningar och allt som händer i kroppen, till och med våra tankar, är kemiska förlopp. I Kemilabbet utforskar vi kemins magi.
Detta är Kemilabbet!
På grund av Covid-19 har vi pausar vårt dagliga program i Kemilabbet och låter istället pedagoger och guider röra sig runt i huset. Guidningar och aktiviteter är inte schemalagda utan sker istället spontant.
Här nedan ser du några av alla labbar vi kör under året:
För skolor är labbet öppet förmiddagar under 32 skolveckor. Vi har elevprogram med laborationer för hela grundskolan och gymnasiet!
Tvåleriet
När vi tvättar oss med tvål och vatten blir vi rena och doftar gott. Men hur funkar det egentligen? Välkommen på en löddrigt skummande upplevele i Kemilabbet när vi tillverkar tvål! Innan dörrarna till labbet öppnas kör guiden ibland en demonstration där vi djupdyker i tvålens kemi.
Hemlig kemi
Skriv hemliga kärleksmeddelanden som bara kemi kan avslöja – ge dem sedan till någon du tycker om. Vi gör också en djupdykning i hur UV-ljus visar saker i vår omgivning som är dolda för våra mänskliga ögon. Välkommen till en laboration i kärlekens tecken!
Färgstationen
Välkommen till en färgsprakande kemiupplevelse! Varje timme visar våra guider hur spännande kemi är med en livfull laboration. Kliv sedan in i labbet och experimentera loss ordentligt själva. Lek med fantastiska färger och fascinerande reaktioner.
Vill du fortsätta labba hemma? Här hittar du labbinstruktionerna:
Den skumma bägaren (pdf)
Färgskalan (pdf)
Lavalampa (pdf)
Regnsbågskemi (pdf)
Kemi i vardagen
Allt är kemi. Japp, det är sant! Till exempel är du 100 procent byggd av olika kemiska ämnen. Bara att läsa den här texten om kemi startar massor av kemiska processer i din kropp där olika typer av kemikalier är inblandade. Så, nu ska vi upptäcka lite av det fina och fantastiska med kemi!
-
Kroppen
I kroppen sker miljontals olika kemiska förlopp hela tiden. I magen bryter magsyran ner maten du just ätit. I cellerna sker energirika reaktioner som omvandlar syret du andas in till till vatten och kolhydraterna du äter till koldioxid som du andas ut.
Och i hjärnan är det ett ständigt utbyte av kemiska föreningar mellan hjärncellerna. Det skapar dina tankar, minnen och känslor – allt det som är du.
-
Luften
Den luft vi andas består till största delen av två grundämnen – syre och kväve. Syret utgör cirka 21 procent av luften, kväve 78 procent. Den sista procenten består av bland annat koldioxid (CO2), metan (CO4), vattenånga (H20) och ädelgasen argon (Ar).
-
Hygien
När du tvättar händerna med tvål blir de rena. Men varför? I tvål finns natriumsalter som sänker vattnets ytspänning och emulgerar fettet som smutsen ofta sitter i. Emulgering innebär att fettet slås sönder till små små fettpartiklar som innesluts av natriumsaltet och på så vis kan sköljas bort.
-
Mat
Vad är det som gör att hållbarheten förlängs när fisk saltas? Varför ändrar kött färg från rött till brunt när det steks? Och hur kommer det sig att bakpulver får bröd att svälla? Som du kanske gissat vid det här laget är svaret kemi! All matlagning handlar om att förändra kemin i en råvara.
-
Rost
Du har säkert sett en rostig bil någon gång. Men har du funderat på varför den blivit rostig? Rost är ett resultat av en kemisk process som kallas korrosion där järn, har reagerat med luftens syre och vatten. Reaktionen påskyndas när luftfuktigheten är hög vilket inte är helt ovanligt, speciellt på västkusten. Om saltvatten är inblandat går det ännu fortare.
Atomer
Alla ämnen du ser omkring dig är uppbyggt av atomer. Atomer är i sin tur är uppbyggda av tre olika element: Protoner och neutroner, som bygger en kärna, samt elektroner som rör sig runt kärnan.
Normalt har en atom lika många protoner neutroner och elektroner. Neutroner och protoner har ungefär samma storlek men elektronen är två tusen gånger mindre. Protonen är positivt laddad och elektronen har lika stor negativ laddning. Neutronen, som namnet antyder, saknar laddning.
Protoner och neutroner i sin tur är uppbyggda av kvarkar som, tillsammans med leptoner, är materiens minsta byggstenar…men man letar vidare. Kanske hittar forskarna en dag ännu mindre byggstenar.
________
Avstånden i en atom är ganska stora, om du vore liten som en elektron, En atom är 0,1 nanometer i diameter (0.0000000001m). Alltså en tio-miljarddels meter. Det är väldigt litet. Protonen är ungefär hundra tusen gånger mindre. Vi gör en jämförelse: Om en proton i en väteatom är lika stor som ett äpple med en diameter på cirka 7 centimeter, skulle det vara ungefär 3,5 kilometer ut till elektronerna. Elektronen skulle vara ungefär en tredjedels millimeter. Det är med andra ord underligt tomt i en atom.
Alla grundämnen kan ha isotoper. Lite förenklat skulle man kunna säga att det är varianter av samma ämne, men med lite olika egenskaper. Egenskaperna beror på hur många neutrala neutroner som finns i den positiva kärnan.
Periodiska systemet
Vi känner till 118 olika sorts atomer. Det som bestämmer vilken atom det är, beror på många protoner som finns i kärnan. Varje sort kallas för ett grundämne. Ett grundämne är ett kemiskt ämne som består av endast en typ av atomer.
I det som kallas periodiska systemet finns alla grundämnen listade efter antalet protoner i deras atomer men också efter kemiska egenskaper. Väte (H) har bara en enda proton och kommer därför först i periodiska systemet men guld (Au) som har 79 protoner finns längre ned i tabellen. Med koll på periodiska systemet går det att förstå hur och varför olika grundämnen reagerar med varandra.
- Atomnummer: Antalet protoner som finns i atomkärnan.
- Kemiskt tecken: Det kemiska tecknet består av en eller flera bokstäver, som ofta är en förkortning av grundämnets latinska namn.
- Namn: Den som upptäcker ett grundämne får också äran att namnge det. Dock är det IUPAC (International Union of Pure and Applied Chemistry) som har sista ordet.
- Atommassa: Alla olika atomer innehåller olika mängd av protoner, neutroner och elektroner, väger de också olika mycket. Dock har varje atom en så otroligt liten massa vilket gör det svårt att ange den i gram. Här kommer atommassa in. Oftast är atommassan ett genomsnitt för den blandning av isotoper som finns ute i naturen.
Organisk kemi
Kol är ett grundämne som alla levande organismer är uppbyggda av. Ofta är det tillsammans med andra grundämnen, främst väte, syre och kväve men även andra ämnen som fosfor eller svavel. Dessa kallas kolföreningar och vetenskapen om dessa kallas organisk kemi. Kolföreningar finns i alla celler i kroppen och vårt DNA är uppbyggt av det.Vanliga grundämnen
Vi känner till 118 olika grundämnen. Några är väldigt ovanliga och finns bara i avancerade laboratoriemiljöer där de existerar i en bråkdels sekund innan de sönderfaller. Andra ämnen är desto vanligare och vi träffar på dem dagligen i vår vardag. I naturen är dessa grundämnen bundna till andra grundämnen i olika molekyler som bildar tillexempel mineraler och silikater. Här har vi listat de fem vanligaste grundämnena i jordskorpan (angivet i viktprocent %).
Syre 45,5 %
Syre är absolut vanligaste grundämnet på jordytan. Det mesta finns kemiskt bundet i jordskorpans bergarter och i vatten. Syret i gasform, O2, produceras av växter, plankton och vissa bakterier som med solens hjälp tar kol, C, ur koldioxid, CO2, för att bygga sig själva. Syrgas blir en restprodukt som de sprutar ut i atmosfären. Smidigt för oss djur som behöver syre för att leva!
Kisel 27,2 %
Kisel förekommer nästan aldrig fritt i naturen utan är bundet i olika sorters bergarter, sand och lera. Kisel ingår i vissa växter som kiselalger, fräknen och gräs. Men också i djurriket som den del i bindväv och fjädrar. Kisel är huvudkomponenten i flera vardagsmaterial som exempelvis glas, cement, och keramik.
Aluminium 8,3 %
Aluminium är en lättmetall och det vanligaste metalliska grundämnet i jordskorpan. Många föremål i vår vardag är tillverkade i aluminum tack vare sina egenskapar som bland annat låg vikt, lätt bearbetat och motståndskraftig mot korrosion. Läskburkar, flygplanskroppar, matfolie, takplåtar och mycket mer är ofta gjort i aluminium.
Järn 6,2 %
I vårt blod finns cirka 3–4 gram järn. Det låter kanske inte så mycket men utan det hade vår kropp inte fått något syre. Järnet är en viktig del i proteinet hemoglobin som binder syreatomerna och på så vis transporterar syret i kroppen.
Järn är också en av de metaller som använts längst av människan för att tillverka olika typer av redskap.
Kalcium 4,7 %
Skelettet består till stor del av kalcium som gör att benen blir starka. Att få i sig tillräckligt med kalcium är viktigt för att undvika benskörhet. Genom att äta mycket bladgrönsaker och till viss del mejeriprodukter får de flesta i sig tillräckligt mycket kalcium. Läs mer om kroppen och mat i Hälsa.
Surt och basiskt
Ämnen kan vara sura, neutrala eller basiska. Surhet mäts i en skala som heter pH. I mitten på skalan hittar vi neutrala ämnen, exempelvis kranvatten. Det har pH 7. Hemma i köket finns också många exempel på sura och basiska ämnen. Citroner, filmjölk och ättika är sura och har alla ett pH under 7.
Vad som avgör om ett ämne är surt eller basiskt är mängden positiva vätejoner, protoner, som finns i lösningen. Ju fler vätejoner desto lägre pH. De positiva vätejonerna är mycket viktiga för allt som lever. Därför är naturen väldigt känslig för förändringar av pH-värdet.
Havsförsurning
Mängden koldioxid i atmosfären ökar. När koldioxid löses i havsvatten bildas kolsyra vilket leder till att pH sjunker och haven blir surare. Många havslevande organismer, som kalkalger, koraller, snäckor och krabbor, har skal uppbyggda av kalk. När kalk kommer i kontakt med en surare omgivning blir det poröst och till slut helt upplöst. Det är ett problem om man råkar vara byggd av kalk.
Du kan själv testa hur en sur omgivning påverkar något som är uppbyggt av kalk. Lägg ett rått oskalat ägg i vinäger över natten. Vad händer?
Älska kemi
Kemilabbet är ett projekt inom satsningen Älska kemi. Kemilabbet är byggt i samarbete med BASF, ett av världens största kemibolag.
Projektpartners inom Älska kemi
