Kemilabbet
Kemi finns överallt, hela tiden. Vi är gjorda av kemiska föreningar och allt som händer i kroppen, till och med våra tankar, är kemiska förlopp. I Kemilabbet utforskar vi kemins magi.
Minimiålder i Kemilabbet är 3 år. Barn 3–9 år är välkomna tillsammans med en vuxen.
Kemisk reaktion.
En kemisk reaktion kallas det när kemiska ämnen bildar nya kemiska ämnen. Vissa reaktioner startar av sig själva med andra behöver ett tillskott av energi, till exempel värme, för att komma igång. Reaktioner kan vara våldsamma som i nyårsraketer eller långsamma som rostande järn.
Ett riktigt kemilabb!
I Kemilabbet gör du experiment under ledning av en guide. I dagens program och på skärmen utanför labbet ser du vilka laborationer vi kör och vilka tider de startar.
Kemilabbet har plats för 32 personer. Du paxar din plats genom att hämta en bricka på tavlan utanför labbet! Platserna släpps 15 minuter innan laborationen startar.
Här är några av de labbar vi brukar köra:
Regnbågskemi
Välkommen till en färgsprakande kemiupplevelse! Ta på dig labbrocken och experimentera med fantastiska färger.
Rymdkemi
Vad ger planeten Mars dess röda färg? Vad finns på Mars poler? Och på vilka sätt skiljer sig jorden och Mars? I Kemilabbet undersöker vi några av de utmaningar som finns med att bosätta sig på Mars genom färgglada och rykande experiment.
Hemlig kemi
Skriv hemliga kärleksmeddelanden som bara kemi kan avslöja – ge dem sedan till någon du tycker om. Vi gör också en djupdykning i hur UV-ljus visar saker i vår omgivning som är dolda för våra mänskliga ögon.
Vill du fortsätta labba hemma? Här hittar du några labbinstruktioner:
Den skumma bägaren (pdf)
Färgskalan (pdf)
Lavalampa (pdf)
Regnsbågskemi (pdf)
Atomer och molekyler
Alla ämnen du ser omkring dig är uppbyggt av atomer. Atomer är i sin tur är uppbyggda av tre olika element: Protoner och neutroner, som bygger en kärna, samt elektroner som rör sig runt kärnan.
Normalt har en atom lika många protoner neutroner och elektroner. Neutroner och protoner har ungefär samma storlek men elektronen är två tusen gånger mindre. Protonen är positivt laddad och elektronen har lika stor negativ laddning. Neutronen, som namnet antyder, saknar laddning.
Protoner och neutroner i sin tur är uppbyggda av kvarkar som, tillsammans med leptoner, är materiens minsta byggstenar…men man letar vidare. Kanske hittar forskarna en dag ännu mindre byggstenar.
Avstånden i en atom är ganska stora, om du vore liten som en elektron, En atom är 0,1 nanometer i diameter (0.0000000001m). Alltså en tio-miljarddels meter. Det är väldigt litet. Protonen är ungefär hundra tusen gånger mindre. Vi gör en jämförelse: Om en proton i en väteatom är lika stor som ett äpple med en diameter på cirka 7 centimeter, skulle det vara ungefär 3,5 kilometer ut till elektronerna. Elektronen skulle vara ungefär en tredjedels millimeter. Det är med andra ord underligt tomt i en atom.
När två eller flera atomer av samma eller olika grundämnen kopplat ihop sig får man en molekyl. Atomerna kopplar ihop sig genom att dela på elektroner i de yttersta skalen i vad som kallas kovalenta bindningar. Vatten består exempelvis av molekyler med en syreatom och två väteatomer. Det kemiska namnet för vatten är divätehydroxid.
En kemisk reaktion kallas det när kemiska ämnen bildar nya kemiska ämnen. Vissa reaktioner startar av sig själva med andra behöver ett tillskott av energi, till exempel värme, för att komma igång. Reaktioner kan vara våldsamma som i nyårsraketer eller långsamma som rostande järn.
Alla grundämnen kan ha isotoper. Lite förenklat skulle man kunna säga att det är varianter av samma ämne, men med lite olika egenskaper. Egenskaperna beror på hur många neutrala neutroner som finns i den positiva kärnan.
Periodiska systemet
Vi känner till 118 olika sorts atomer. Det som bestämmer vilken atom det är, beror på många protoner som finns i kärnan. Varje sort kallas för ett grundämne. Ett grundämne är ett kemiskt ämne som består av endast en typ av atomer.
I det som kallas periodiska systemet finns alla grundämnen listade efter antalet protoner i deras atomer men också efter kemiska egenskaper. Väte (H) har bara en enda proton och kommer därför först i periodiska systemet men guld (Au) som har 79 protoner finns längre ned i tabellen. Med koll på periodiska systemet går det att förstå hur och varför olika grundämnen reagerar med varandra.
- Atomnummer: Antalet protoner som finns i atomkärnan.
- Kemiskt tecken: Det kemiska tecknet består av en eller flera bokstäver, som ofta är en förkortning av grundämnets latinska namn.
- Namn: Den som upptäcker ett grundämne får också äran att namnge det. Dock är det IUPAC (International Union of Pure and Applied Chemistry) som har sista ordet.
- Atommassa: Alla olika atomer innehåller olika mängd av protoner, neutroner och elektroner, väger de också olika mycket. Dock har varje atom en så otroligt liten massa vilket gör det svårt att ange den i gram. Här kommer atommassa in. Oftast är atommassan ett genomsnitt för den blandning av isotoper som finns ute i naturen.
Surt och basiskt
Ämnen kan vara sura, neutrala eller basiska. Surhet mäts i en skala som heter pH. I mitten på skalan hittar vi neutrala ämnen, exempelvis kranvatten. Det har pH 7. Hemma i köket finns också många exempel på sura och basiska ämnen. Citroner, filmjölk och ättika är sura och har alla ett pH under 7.
Vad som avgör om ett ämne är surt eller basiskt är mängden positiva vätejoner, protoner, som finns i lösningen. Ju fler vätejoner desto lägre pH. De positiva vätejonerna är mycket viktiga för allt som lever. Därför är naturen väldigt känslig för förändringar av pH-värdet.
Havsförsurning
Mängden koldioxid i atmosfären ökar. När koldioxid löses i havsvatten bildas kolsyra vilket leder till att pH sjunker och haven blir surare. Många havslevande organismer, som kalkalger, koraller, snäckor och krabbor, har skal uppbyggda av kalk. När kalk kommer i kontakt med en surare omgivning blir det poröst och till slut helt upplöst. Det är ett problem om man råkar vara byggd av kalk.
Du kan själv testa hur en sur omgivning påverkar något som är uppbyggt av kalk. Lägg ett rått oskalat ägg i vinäger över natten. Vad händer?