Rymdresan
För 50 år sedan satte människan för första gången sin fot på en annan himlakropp. I Rymdresan tar vi fart ut i universum och utforskar hur det är att resa och leva i rymden – och frågar oss var vi är om ytterligare 50 år?
Astronaut.
Ordet kommer från grekiskans ástron, som betyder stjärna, och nautes, som betyder seglare. Så astronauter är helt enkelt stjärnseglare.
Resa och leva i rymden
I Rymdresan får du lära dig om jorden, månen, Mars, solsystemet och rymdfart. Hur långt är ett dygn på Mars? Hur funkar en rymdtoalett? Och hur kan rymdforskning och rymdindustri bidra till en bättre värld? Dessutom kan du göra svindlande resor ända till universums ände med vårt digitala planetarium. Om nu universeum har något slut?
________
I utställningen finns närmare 40 olika stationer att utforska. Här är några av dem.
-
Vill man åka till Mars gäller det att resa smart – så snabbt och bränslesnålt som möjligt! Men eftersom jorden och Mars går i olika omloppsbanor runt solen och ständigt rör sig i sina banor går det inte bara att sticka iväg hur som helst. Kan du klura ut när det är som bäst att trycka på startknappen för att pricka planeten?
-
På rymdstationen ISS vaknar man inte när solen går upp och lägger sig för att sova när den går ner. Solen går nämligen upp och ner 16 gånger per dygn! Astronauterna följer istället en normal dygnsrytm. Och när de ska sova spänner de fast sig i speciella sovsäckar för att inte sväva iväg i sömnen. Prova hur det känns i en av sovsäckarna i utställningen. Skulle du sova gott på ISS?
-
Det var den 20 juli 1969 som Örnen, Apollo 11:s månlandare, landade i Stillhetens hav på månen. Det var människans allra första historiska steg på en annan himlakropp i solsystemet. Men är det klurigt att landa en månlandare? Testa själv! Månen har ingen atmosfär, så du behöver jetdrift både för att bromsa farkostens hastighet
och för att placera den på månens yta. -
Månen befinner sig visserligen relativt nära oss jämfört med andra himlakroppar, men avståndet är ändå gigantiskt – cirka 385 000 kilometer. För ljuset tar det cirka 1,3 sekunder att färdas till månen och för en rymdfarkost drygt tre dygn. Men hur lång tid skulle det ta att cykla till månen? Sätt dig på cykeln och se hur långt du kommer!
-
Hur skulle det se ut om du gick på månen? Hoppa på studsmattan och kolla på tv-skärmen! Med hjälp av uppspelning i slow motion får vi dina hopp att lika en studsig månpromenad. Den fjädrande gången på månen beror på att gravitationen där endast är en sjättedel av gravitationen på jorden. Det gör att varje
steg på månen är mycket lättare än här.
Atmosfär
Ett gashölje runt jorden skyddar oss mot skadlig UV-strålning från solen och kosmisk strålning från rymden. Luften i atmosfären förser oss med syre och bidrar dessutom till att vi har en relativt behaglig och jämn temperatur dygnet runt.
När partiklar från rymden krockar med molekyler i jordens atmosfär går dessa sönder och blir till ännu mindre partiklar. De är otroligt små, mindre än en atom, och går inte ens att se med världens bästa mikroskop. Men i en dimkammare kan du faktiskt se spåren efter dem. När partiklarna far genom dimman i kammaren bildas spår av kondens på samma sätt som flygplan ritar streck på himlen.
________
I utställningen kan du se spår av kosmisk strålning i vår dimkammare.
Solen är en av de mer än 100 miljarder stjärnor som ingår i galaxen Vintergatan. När vi närmar oss solen och dess planetsystem ser vi att jorden, den tredje planeten från solen, är blå. Två tredjedelar av jordens yta är täckt av vatten.
Att vattnet ser blått ut beror på flera olika saker. Framför allt på att himlens blå färg speglas i vattenytan. Himlens blå färg kommer i sin tur av att ljus med kort våglängd sprids mest. Av solens ljus har är det blå som har den kortaste våglängden. Jämför själv en mulen dag med en solig! En dag med mycket moln ger en blekare himmel – och därför blir heller inte vattnet lika blått.
Rymddräkten
På jorden har vi atmosfären som skyddar oss mot strålning. I rymden är det istället en rymddräkt som får göra jobbet. Den består av en massa olika lager och säkerhetsanordningar.
Astronaut eller kosmonaut?
Samma sak. Astronaut är den amerikanska termen, kosmonaut är den ryska.
- Verktyg som används i rymden är som vanliga verktyg, fast med större handtag som förenklar grepp med otympliga handskar.
- Med säkerhetslinan ordentligt fastsatt i rymdstationen finns ingen risk att astronauten försvinner ut i rymden om något skulle gå snett.
- Innersta lagret kallas ”the bladder” (urinblåsan) på grund av tygets gula färg och är det viktigaste vakuumskyddet. Andra lagret, ”the creamlayer” ger dräkten sin form. Materialet är starkt och håller ihop dräkten. Tredje lagret är av prassligt thermomaterial som skyddar astronauten från strålning. Ytterlagret är gjort av supertåligt teflon och ger skydd mot vakuum, strålning och flygande partiklar. Understället är försett med vattenrör. Kallvatten pumpas runt i rören och kyler ner astronauten, som annars skulle bli överhettad i den täta dräkten.
- I ryggsäcken finns kommunikationsradio, luftkonditionering och tillräckligt med luft för en åtta timmar lång promenad.
- Färgade band på dräkten gör det enklare att skilja astronauterna åt.
- I hjälmen finns fläktar som blåser syre över ansiktet och suger bort utandningsluften. Inne i hjälmen finns också en liten fruktkaka (jo, det är sant!), om astronauten plötsligt skulle känna sig svimfärdig och behöver få upp blodsockret. Astronauten tar sig fram genom att dra sig mellan handtag och fotstöd. Längre sträckor kan robotarmar ombord flytta astronauten till en ny plats.
Läs- och länktips:
Fler rymdljud:
http://www-pw.physics.uiowa.edu/space-audio/sounds/
Följ arbetet med den internationella rymdstationen ISS:
http://www.esa.int/Our_Activities/Human_Spaceflight/International_Space_Station
Jorden sedd från ISS, filmad i sekvenser på ett väldigt häftigt sätt:
http://vimeo.com/32001208