Upplevelser/Reptilariet/

Reptilariet

Utforska en världsunik samling giftiga ormar och ödlor. Men också spännande upptäckter inom teknik, fysik, kemi och medicin.

Idag i Reptilariet
17:00 Reptilspaning
Se hela programmet

Älskade. Fruktade. Viktiga.

Reptilkollektionen på Universeum är världsunik. Många av ormarna är några av de giftigaste djuren på jorden men också några av de mest utrotningshotade och sällsynta. I Reptilariet kommer du riktigt nära reptiler som är älskade av många, fruktade av andra och viktiga för alla.

Här är reptilerna som bor i Reptilariet:

Gilaödla

Heloderma suspectum cinctum

Till skillnad från ormar har gilaödlan sina giftkörtlar i underkäken. När den väl biter vägrar den släppa taget samtidigt som den tuggar in giftet hos bytet eller angriparen.
Inlandstaipan

Oxyuranus microlepidotus

Brukar betraktas som världens giftigaste orm – på goda grunder. Ett bett av inlandstaipanen innehåller tillräckligt mycket gift för att döda över 30 fullvuxna människor!
Svarthövdad bushmaster

Lachesis melanocephala

Lokalbefolkningen kallar ormen för “Spöket i Costa Ricas skogar“ då arten är extremt svår att hitta. Den svarthövdade bushmastern lever stora delar av sitt liv i hålor och långa underjordiska gångar som grävts ut av däggdjur.
Kungskobra

Ophiophagus hannah

Kungskobran är världens längsta giftorm och kan bli 5,6 meter lång! Den enda ormart i världen som bygger bo. Kort efter ungarna kläckts slingrar de sig snabbt upp i de kringliggande träden för att undvika rovdjur.
Månskenshuggorm

Protobothrops mangshanensis

“Den gröna draken” är en hotad art och forskare tror att det endast finns 300–500 ormar av arten kvar i vilt tillstånd. Månskenhuggormen finns endast finns på ett mycket begränsat område i sydöstra Kina.
Etiopisk bergsvipera

Bitis parviocula

Det vetenskapliga namnet parviocula betyder “småögd”. Det första exemplaret som hittades sägs varit överkört av en bil vilket vilket gjorde att huvudet blev platt och stort vilket gjorde att ögonen såg små ut
Dödsorm

Acanthophis antarcticus

För att locka till sig byten använder dödsormen svansen som bete då spetsen liknar en larv när den rör på sig. Till skillnad från många andra ormar flyttar dödsormen inte när människor kommer nära vilket leder till många bett.
Santa Catalina skallerorm

Crotalus catalinensis

Santa Catalina skallerorm är något så motsägelsefullt som en skallerorm utan skallra. Troligen har den tappat skallran genom evolutionens gång, kanske för att ormen inte har några naturliga fiender på ön där den finns.
Flerhornad dvärgpuffadder

Bitis cornuta

Mönstret på ormens kropp gör att den är väl kamouflerad och kan gömma sig från både byten och rovdjur. När den hugger kan den ibland leverera hugg med sådan kraft att hela kroppen lyfter från marken.
Sri Lankas palmhuggorm

Trimeresurus trigonocephalus

Den här trädlevande arten finns bara på Sri Lanka. Nattetid letar den sig ibland ner till marken för att jaga, och under dagen ligger den uppe bland trädkronorna för att värma sig i solen.
Yucatans neotropiska skallerorm

Crotalus tzabcan

En orm med helande krafter – det trodde i alla fall folket i mayakulturen. De använde ormarna som medicin efter att deras kroppar torkats och malts. Tzabcan betyder just skallerorm på mayaspråket.

Utforska vetenskapen hos reptiler

Många högteknologiska lösningar som vi människor utvecklat de senaste 50 åren har funnits i naturen i hundratals miljoner år. Några av dem går att hitta hos reptiler. Testa på livet som reptil i Reptilariet.

Vibration

Bara för att ormen saknar öron betyder inte att den är döv. Den hör vibrationer genom att lägga underkäken mot marken. Vibrationerna fortplantas in till innerörat och vidare genom hörselnerven till hjärnan. Samma teknik används i dag i vissa hörselimplantat.

Anisotrop friktion

För att få fäste har ormens magfjäll både mikroskopiska och större mönster och ojämnheter som göra det lättare glider framåt än bakåt – precis som en längdskidåkare.

/wp-content/uploads/2018/03/ir-seende.png

Infrarött seende

Bland annat näsgropshuggormar har en sorts “extraögon” som kan “se” infraröd strålning. Det gör att ormarna kan jaga även om det är helt mörkt. Vi människor använder tekniken inom till exempel brandsläckning, militären och industrin. I utställningen kan du testa att jaga som en orm.

/wp-content/uploads/2018/03/varmeoverforing_kollage.png

Värmeöverföring

Ormar och reptiler är växelvarma. Det innebär att deras kroppstemperatur anpassar sig efter omgivningens temperatur – är det varmt ute blir de varma och tvärtom. Testa hur värmeöverföring funkar i utställningen.

/wp-content/uploads/2018/03/reaktions_788x480_vand.jpg

Reaktionshastighet

Forskning visar att ormar som jagar snabba byten också är de som hugger snabbast. Ett exempel är huggormar som hugger på bara 50 millisekunder. Jämför det med att det tar 200 millisekunder för en människa att blinka. Testa om du hinner undan en kungskobra.

Gift som räddar liv

Hos ormar och reptiler är giftet främst till för att döda bytesdjur. Ofta måste giftet verka snabbt för att bytesdjuret inte ska hinna för långt från den förhållandevis långsamma reptilen. Men ur gifterna går det att framställa medicin.

Gift kan fungera på flera olika sätt och angriper olika delar hos den som blivit biten:

Nervgift

Påverkar och skadar bytets nervsystem genom att blockera signaler i nervernas synapser. Framför allt andningssystemet slås ut och bytet kvävs till döds.
Blodgift

Förstör röda blodkroppar, orsakar inre och yttre blödningar samt blodtrycksfall. Bytet dör av chock eller blodproppar. Skador som orsakats av blodgifter är ofta väldigt smärtsamma och kan orsaka livslånga skador.
Cellgift

Bryter ned celler i blodkärl, mjukvävnad och hud kring bettet samt muskler i andra delar av kroppen. Blodgift underlättar också matsmältningen när bytesdjuret äts upp.

Gift från ormar och reptiler är bland de mest komplicerade toxinerna i naturen. De kan bestå av upp till 100 olika aktiva ämnen – främst peptider och proteiner.

Gilaödla

I gilaödlans gift har forskare hittat ett protein som ökar kroppens insulinproduktion. Forskare har utvecklat ett effektivt läkemedel mot diabetes typ 2 från det proteinet. Ett annat ämne i samma saliv har visat sig kunna lindra alzheimers.
Dvärgskallerorm

Dvärgskallerormen har ett blodgift som gör att bytesdjuren får inre blödningar eftersom blodet inte koagulerar. Den egenskapen har gjort att forskare tagit fram en medicin som gör att blodproppar i hjärtat kan förhindras.
Sydamerikansk lansorm

Hos den sydamerikanska lansormen har forskare hittat ett ämne i ormens gift som påverkar kroppens reglering av blodtrycket. Många års forskning resulterade i ett blodtryckssänkande läkemedel med en aktiv molekyl som liknar den i lansormens gift.