Nobelpristagare besökte Universeum

Publicerad: 2022-05-05
Bilder: Universeum

Professor i neurovetenskap och Nobelpriset i fysiologi eller medicin. På onsdagskvällen 4 maj var Edvard I. Moser på plats på Universeum för ett samtal med Nobelprismuseets Gustav Källstrand om hjärnan och dess formbarhet.

 

För att få ett långt liv behöver du ha tråkigt och desto mer du vet, desto mer kan du lära dig. När Edvard I. Moser besökte Universeum fick åhörarna insikt i hjärnans komplexitet, och kanske också en ny syn på sig själva och sina förmågor.

– Hjärnan har ingen klocka. Vår hjärna är faktiskt väldigt dålig på att mäta tid. Vi använder istället en tidigare erfarenhet som till exempel en fysisk plats vi varit på och utifrån det försöker vi rekonstruera hur mycket tid som har passerat. Om vi får uppleva många saker uppfattar vi det också som att mer tid har förflutit. Därför bör vi göra så lite som möjligt om vi ska känna att vi har levt ett långt liv.

 

2014 mottog Edvard I. Moser Nobelpriset i fysiologi eller medicin tillsammans med May-Britt Moser och John O’Keefe för upptäckten av hjärnans GPS. Deras forskning kastade ljus på ett tidigare helt outforskat område.

– Vi kom fram till att människans uppfattning om världen formas i hjärnan. Sinnena tar in informationen, men det är i hjärnan som de formas till den bild av världen som vi upplever. Det sker genom ett samarbete mellan tusentals celler, och inte en enstaka som man tidigare trott.

Under kvällen diskuterades också det ständigt aktuella ämnet människa vs. dator och de olika kapaciteter de besitter. Vem är egentligen mest intelligent?

– Datorer kan lagra en massa data, långt mer än den mänskliga hjärnan. Skillnaden är att den gör det i en rak linje, medan hjärnan lagrar data och gör parallella dragningar samtidigt. Den är mer effektiv i sin inlärningsprocess. Hjärnan är dessutom väldigt mycket mer energisnål. Det arbete som tar 20 watt för en hjärna att göra, tar en megawatt för en dator.


Vem kan bli nobelpristagare

Edvard I. Mosers forskning har gett mänskligheten banbrytande kunskap, men har också bidragit till att det idag är tusentals forskare som arbetar inom området neurovetenskap.

– Just nu växer forskningsfältet explosionsartat – det är till och med svårt för mig att hänga med i de senaste rönen. När jag började min karriär kunde du inte ens studera neurovetenskap som ett eget ämne. Idag vet man att det krävs mer än matematik eller fysik för att förstå hjärnans komplexitet.

 

 

Kvällen avslutades med en lyssnarfråga: Vad särskiljer egentligen en Nobelpristagare från andra?

– Det är nog ingenting egentligen, vi är bara vanliga människor, var det spontana svaret från Edvard Moser innan han passade över frågan till Gustav Källstrand som genom sitt arbete för Nobelprismuseet träffat betydligt fler pristagare än Moser.

– Jag skulle säga att de är intelligenta, de arbetar väldigt hårt och finner sitt forskningsområde intressant nog för att orka fortsätta över lång tid.

– Och att vi är modiga, fyllde Edvard Moser till sist i. Modiga för att vi måste lägga tre, fyra, fem års studier på något som sedan kan visas sig vara helt fel eller inte ge någonting alls.

Samtalet anordnades av Nobelprismuseet och Universeum inom ramen för ett projekt där Nobelprismuseet och olika aktörer bjuder in till utställningar och program på olika platser i Sverige.