Universeum och Göteborgs universitet gör sedan april 2021 en gemensam satsning på lärande via datavisualisering genom en professur i pedagogik. Med tillämpad forskning på Universeum utforskar professor Lena Pareto hur den allra senaste digitala tekniken kan nyttjas för att stimulera lärande.

Professuren knyter samman forskning inom pedagogik och digitalisering vid Göteborgs universitet med lärmiljöer, program och den allra senaste tekniken inom datavisualisering på Universeum. Med professuren ska barns och ungas lärande inom teknik, naturvetenskap och matematik främjas, samtidigt som det bedrivs forskning om datavisualisering och lärande.

Lena Pareto tillträdde sin tjänst i april 2021. Förra veckan fick särskilt inbjudna chansen att lyssna till Lena Pareto som berättade om sin bakgrund, vad hon har arbetat med under sitt första år och vad som står i fokus framåt.

Unika möjligheter

Åke Ingerman, dekan på Institutionen för didaktik och pedagogisk profession vid Göteborgs universitet, inledde professorsföreläsningen:

– Denna satsning öppnar för unika möjligheter. Professor Lena Pareto är i sig viktig, men lika värdefullt är det nätverk som stärks mellan Universeum, Göteborgs universitet och Chalmers. Tillsammans kan vi utveckla och bättre förstå hur man kan organisera forskning som gör skillnad för vetenskap i allmänhet och naturvetenskap, teknik och pedagogik i synnerhet.

Lena Pareto konstaterade att hennes karriärväg må ha varit både bred och krokig, men att det också är just det som lett henne till denna tjänst. Hon har rört sig från den teoretiska matematiken och datalogin till interaktionsdesign och pedagogik.

– Mer och mer mänskliga och sociala aspekter har kommit in i min forskning genom åren. Man tror som matematiker och datalog att logiska system och teknik är det mest komplexa här i världen, men jag har lärt mig att när människor kommer in i bilden, det är då det blir riktigt svårt, sa Lena Pareto med ett leende.

Tillämpad forskning i Vislab

När nya visualiseringslabbet Vislab, utvecklat av Universeum och Visualiseringscenter C i Norrköping, öppnade i mars startade forskning i den nya lärmiljön direkt. Forskningsfrågan: vad kan besökarna lära sig från de olika stationerna i Vislab?

Under våren har fem masterstudenter under handledning av Lena Pareto studerat dialogen mellan människor vid en station om rymden, gjort experiment vid stationen Klimatsmart mat och undersökt lärares kunskap om datavisualisering och hur de vill använda Vislab. Resultaten visar att båda stationerna stimulerar till intressanta reflektioner hos testpersonerna kopplat till innehållet, efter en kortare demonstration av hur stationen kan användas. Fördefinierade frågor i rymdstationen och jämförelsen mellan en typisk och optimalt klimatsmart tallrik är bra sätt att stimulera lärande.

Parallellt har ett samarbete med Visualiseringscenter C i Norrköping och Linköpings universitet pågått – och det fortsätter. Besökarnas användning av stationerna i Vislab ska loggas, för att man ska kunna analysera interaktionsmönster i användningen.

– En sådan analys ger svar på vad besökare klickar på och interagerar med och hur länge de utforskar olika delar i stationerna. Det ger i sin tur statistik på vad som används och vilka delar av visualiseringarna som besökarna kanske inte utforskar. Tillsammans med studier om vad besökare diskuterar och pratar om när de interagerar med de olika visualiseringarna får vi en bild av vad besökare lär sig i Vislab, och det kan hjälpa oss att förbättra både innehåll och guidning i lärmiljön, berättade Lena Pareto och fortsatte:

– Den här miljön är fantastisk. När man ser den där glimten i ögat hos någon, när någon förstår. Det är magiskt.

Outforskat område i fokus framåt

Framåt ska Lena Pareto studera lärandet vid åtta montrar i Vislab och jämföra skillnader mellan hur besökare, besökare tillsammans med en guide och experter använder och pratar om stationernas innehåll. För att få fler forskare med i arbetet har en ansökan lämnats in till Vetenskapsrådet.

– Datavisualiseringsforskning handlar oftast om hur professionella “data science personer” använder sig av datavisualisering för att utforska forskningsdata, så att studera vad allmänheten förstår och är intresserade av är otroligt spännande. Det är ett outforskat område forskningsmässigt och viktigt för vetenskapskommunikation till allmänheten.

Därför finns all anledning att göra professorsföreläsningen till en årlig tradition. Om ett år kan vi se fram emot fler svar – och fler frågor – kring hur ny digital teknik kan nyttjas för att stimulera lärande.

Lena Pareto tillsammans med representanter för IngaBritt och Arne Lundbergs Forskningsstiftelse, Kungliga och Hvitfeldtska stiftelsen och Stiftelsen Mary von Sydows donationsfond.

Lena Pareto i sällskap med representanter för Herman Kreftings Stiftelse för Allergi- och Astmaforskning.

Professuren har gjorts möjlig av FRF-stiftelsen, Herman Kreftings Stiftelse för Allergi- och Astmaforskning, IngaBritt och Arne Lundbergs Forskningsstiftelse, Kungliga och Hvitfeldtska stiftelsen och Stiftelsen Mary von Sydows donationsfond, som gått samman och gemensamt donerat medel. Satsningen främjar utöver pedagogik och datavisualisering flera andra forskningsområden, som medicin och hållbar utveckling.